Nhea

Jag var inne på Novalies blogg & fnittrade lite åt hennes inlägg om pojkarna i hennes liv just nu. Så då kom jag att tänka på mina kärlekar? De har varit ett par under åren, vissa har inte betytt något, andra har betytt mer & alla har de format mig till den person jag är idag så på något sätt vill jag inte vara utan någon utav dem?nästan?

 

1)      Min första riktiga kärlek, gud så kär jag var & gud så kär han var! Vi satt ihop, som två limmade ytor, livet var fantastiskt, jag var helt säker på att han var den rätte. Trots att vi var så unga! Men så kom lumpen, allt han gjorde om dagarna var att längta hem, vantrivas & sakna mig & jag själv insåg att det var ju riktigt roligt med friheten att träffa kompisar, gå på fester & se annat än att bara vara med honom & så började den där svartsjukan spira? & förstörde?Tryckte han inte ner mig totalt psykiskt så klippte han till fysiskt. Minns så väl en gång när vi skulle gå ut, han & jag - jag ville gå in på utestället till mina kompisar, han ville gå hem. Det hela slutade med en sprucken underläpp & där stod kompisarna bakom hörnet & såg alltihop & ändå försvarade jag honom med ?Det var inte meningen?? Så sjukt! Så snabbt man blir förstörd! Jag lämnade honom, han hängde efter ett tag? Ringde, ringde, ringde! & dum som jag var gick jag tillbaka för att lämna honom några veckor senare?För evigt!

2)      En riktig nallebjörn. Han såg mig som sin blivande fru (sa han), själv klarade jag knappt inte av att ta i honom? Han var otrogen på en utlandssemester & så var det slut & lika glad var jag för det!

3)      En riktig partykille, vi hade så jäkla roligt ihop! Det festades hej vilt & vi umgicks i ett stort gäng. Men hur mycket träffades vi själva? & hur djup relation hade vi? Kände vi varandra? Efter ett tag ville jag få ut mer än bara fest & skoj av förhållandet. Jag började ställa krav, att i alla fall någon gång prioriteras före en kväll med grabbarna, men nej? Så jag började titta mig omkring & där satt en underbar människa (nr 4), som var beredd att satsa på OSS. Klart att jag tyckte han var intressant (även om jag inte gjorde något handgripligt åt saken) & det märkte nr 3 också & klippte till mig, en handflat rätt på vänsterkinden, på en pub mitt framför mina två bästa vänner? & efter nr 1 hade jag bestämt mig för att gå vid första slaget -what ever! & det gjorde jag!

4)      Rakt in i nr 4:as famn för att upptäcka att han inte var det jag ville ha? Men det steget hade påverkat så många & rört upp så mycket känslor att jag var tvungen att ge det en chans men gav upp?

5)      & träffade mannen jag älskat så det gjort ont, mannen som sårat mig så jag gråtit slut på mina tårar & som jag sårat så han gråtit slut på sina tårar. Känslorna var för starka, för stora att hantera & jag var alldeles säker på att det någon gång skulle bli vi, på riktigt, så fel jag hade? Efter en sommar av känslor upp & ned, total lycka eller total hjärtesorg, inget var någonsin lagom med honom, antingen superbra eller total katastrof, så fick jag nog & gick tillbaka till tryggheten hos nr. 4?

4)      Men jag drog utomlands istället för att vara hemma med honom. Vi sågs inte på 3mån, men hade en fantastisk relation via brev & telefon. & jag fick läka mina sår, hitta mig själv på en plats där ingen kände mig. Det bästa jag någonsin gjort ?bara för mig själv! & när jag väl kom hem efter ett halvår, hade vi vuxit ifrån varandra. Han stod kvar där han stått när jag rest, själv hade jag tagit flertalet steg framåt i min utveckling som person! Så jag lämnade honom & den framtid vi i månader planerat via telefon & brev?

5)      & gick tillbaka in i känslostormarna? Skulle det funka nu? När vi båda vuxit en del? När vi lovat varandra att försöka once and for all på riktigt, men nej? MEN samma starka känslor, samma gamla tårar, samma gamla sargade hjärta & samma olyckliga slut?Vi pratade inte med varandra på över ett år efter det...

6)      En helylle kille, han var snäll, han var rolig, vi kunde prata, han skulle bli en perfekt pappa, make, what ever? Men känslorna fastnade aldrig riktigt & han attraherade mig inte. Så jag valde att bli singel & trivdes rätt bra med det tills?

7)      ?dök upp.. Nu i efterhand, alltså om man får ångra något i sitt liv, skulle jag utan tvekan ta bort honom från mitt liv, genast! Det blev superseriöst, supersnabbt, men brakade åt helvete lika snabbt. Den där svartsjukan? Efter en kväll på krogen, då jag råkat prata med nr. 5, just det bara pratat, en kort stund inte längre än 5 min. Så slog det slint. Han lyfte mig från marken genom att ta stryptag kring min hals, han svingade mig in i en mur. Jag sparkade & skrek & klöste allt vad jag orkade. Det gick förbi flera personer, men ingen agerade! Hur kunde de?! Men jag kom loss & sprang för mitt liv! & gömde mig i en port & kunde i säkerhet se honom springa gata upp & gata ned, springa ikapp en stackars tjej i tron om att det var jag, slet tag i henne som blev livrädd, men insåg snabbt sitt misstag & försvann sen efter ca 1timmes letande. Jag ringde & bad om hjälp hos min ?bästa vän?, men hon ställde inte upp ?hon hade det trassligt själv?? Men hjälpen kom där gåendes på gatan, mitt framför mig? nr. 5. Hur osams vi än har varit har han alltid funnits för mig de gånger jag behövt någon, de gånger då ingen annan ställt upp?När jag kom hem till mina föräldrar morgonen efter satt nr. 7 i soffan med mina föräldrar & hade berättat SIN version & utelämnat ganska så viktiga & våldsamma detaljer...

8)      Så välkänd, så omtalad, så älskad av alla. & så var det MIG han bjöd ut, middag efter middag? & jag föll som en fura? Men han var så knepig att leva med, man visste aldrig vilket humör han skulle vakna på, glad & trevlig eller sur & igen knäppt? Så jag drog, utan ett ord? Bara lät det rinna ut i sanden utan ett sista ord?

9)      Vilken härlig kille! Så supersocial, så omtyckt! Han var verkligen medelpunkten, den alla ville umgås med, som alla ville vara vän med & han öppnade upp sitt hjärta & var vän med alla. Även de som sårat honom totalt. & vi hade riktigt roligt ihop. Vi kunde prata med varandra. Hade djupa samtal & lösningar på jordens alla problem? Förutom våra egna, de valde han att diskutera med sin mamma, istället för att diskutera det med mig? & hans mor & jag var så olika man kan bli. & det är svårt att alltid komma i skuggan bakom någon, att ständigt höra kommentarer som ?Det är så roligt att du (nr 9) ville komma, ja du (mig) med förstås, fast du förstår nog vad jag menar..? Att alltid betraktas som ett bihang, som mindre värd för att jag inte tog lika mycket plats eller hade samma utstrålning?Vi var så olika, jag är en struktur människa, jag vill ha koll på livet & vad som ska hända. Jag vill planera & hinna ställa in mig för vad som komma skall. Han var Mr Impuls & jag hängde med i svängarna -ett tag, sen höll jag på att kollapsa, jag orkade inte mer? Så jag lämnade honom för nr?

8)      Igen! För att starta ett liv av lycka som för en sista gång som lika snabbt rann ut i sanden, av samma orsaker, av samma anledningar med samma följd som förra gången?

10)  Min man! Han som stått där mitt framför mig i alla år, som funnits vid min sida fast jag  aldrig riktigt sett honom & så föll allt på plats. Jag var redo, han var redo & kärleken var redo för oss. Det var så härligt att känna ?Är det så här underbart det SKA vara?? är det så här ?underbar riktigt kärlek ska kännas??. Visst vi har våra upp & ned gångar men de två tankarna/känslorna når mig alltid om & om igen. Jag är riktigt lycklig! Inte bara lycklig då & då utan lycklig för det mesta. Jag trivs med livet & med mig själv & honom ?för att jag får vara mig själv! & för att jag tillåter honom att vara sig själv. Jag vill inte göra om honom någonsin för då blir han inte den han verkligen är & jag älskar den han är! Han har bra & dåliga sidor som vi alla, men jag älskar de bra & har lärt mig att hantera & leva med de dåliga! Han är perfekt precis som han är!

& hur gick det nu med nr. 5? Jag träffade honom för drygt ett år sedan. & en av mina vänner som var med mig frågade ?vad känner du när du ser honom nu?? & jag kände ingenting. Han hade förfallit, den charm jag tidigare sett som outstanding kändes nu bara patetisk, den kropp jag tyckt var världens sexigaste hade förfallit, han var lönnfet, gråhårig med dålig tandhygien & han hade en kvinna vid sin sida. & när jag frågade honom om det var hans tjej svarade han ? Nja eller något sånt?,fast att jag visste att de haft ihop det i över ett år,  han hade inte förändrats ett dugg. Ny tjej, samma program! Det kändes så tragiskt, men samtidigt lättande ?Jag var botad! =)