En dag utan vatten med snickare bakom husknuten..

Igår var jag uppe med tuppen. Klev upp 6.30 för att kolla om bloggen fungerade (det gjorde den inte) & åt frukost & tog emot snickarna.  Gick sen & la mig & läste någon timme till ljudet av grävning utanför sovrumsfönstret. 

Vid 8 snåret ville snickarna att jag skulle gå upp då de knackade på & det frågades om vatten & eluttag. Så jag gav upp & masade mig ut till dem. Sen äntligen funkade bloggen - härligt efterlängtad!

Fyller ju år i helgen & vi (jag & mannen) tänkte först -äsch vi engagerar oss inte så mycket i det, vi åker & köper lite fikabröd på lördag. Men sen började jag inse & acceptera att jag nog kommer hinna fylla 28 år innan jag blir mamma. Jag som älskar att laga mat & baka & pyssla & nu har jag ju verkligen en massa tid att "slå ihjäl". Så jag tog på mig & slängde upp ryggsäcken på ryggen & drog i väg på promenad på till ICA för att handla ingredienser.
När jag kom hem möttes jag av ett mycket trevligt skattebesked, gick direkt in & la dit pendling till & från arbetet jan-maj & fick ut lite till & när mannen kom hem så kunde vi konstatera att de dragit fastighetsskatt fast att vi inte ska betala någon de första 5 åren så då blev det ett par tusen till... Passar perfekt har nu skramlat ihop 2½ extra månad mammaledigt -MINST=)

Kom igång ordentligt i köket. Var lite trix när man inte hade rinnande vatten men vi hade fyllt upp varende flaska vi ägde & hade & det gick utmärkt att dona ändå & diskmaskinen gick ju fylla även om den inte gick att diska. Tillslut tyckte jag att det var riktigt roligt & nynnade för mig själv & tyckte att det skulle bli kul med gäster -även om inte bebisen kommit & att få fira lite. Skickade inbjudning till mamma & pappa via msn - men så kom bakslaget. Mamma tackade så mycket för inbjudan. Men önskade att vi inte skulle prata om hennes sjukdom med mina svärföräldrar för att hon inte ville gråta på min födelsedag.

Luften gick ur mig. All glädje jag hittat för att fira lite försvann i ett nafs & jag kände mig bara ledsen. För mig skulle det kännas totalt onaturligt att dels ringa & be dom inte säga något åt mamma "så att hon slapp bli ledsen" & sedan sitta en hel eftermiddag & låtsas att det regnar. Mina svärföräldrar frågar ALLTID hur det är med mamma -när vi pratar i telefon, när vi träffas, när de pratar med mannen.  Svärfar & jag har diskuterat döden i oändlighet & svärmor & jag pratar hur det är att leva utan sina föräldrar då hennes mamma dog en onaturlig död & hennes pappa dog i cancer. Vi har även pratat mycket om dåligt samvete för alla de gånger man känt "jag orkar inte med ett endaste knyst om sjukdom längre" vilket jag ofta känt innan mamma fick sin ALS diagnos, då hon var annat sjuk i flera år & gick på om minsta lilla krämpa i lilltån såfort man lyfte luren. 
Samtidigt som jag känner att "det är som det är" mamma blir inte mindre sjuk bara för att vi inte nämner sjukdomen eller för att det är min födelsedag. Mammas ALS är vår vardag -den finns där, kommer alltid finnas där. Så efter lite konsultation med Somris så svarade jag mamma som jag kände att jag tyckte att det kändes onaturligt att låtsas som ingenting, att vi skulle ta pratet som det kommer, att det antagligen skulle bli som det brukar dvs lite prat & gråt i början & sedan går samtalet över till vanligt samtal. Som tur var köpte mamma det. 

Mamma har alltid känts som att hon tycker att hon är i underläge mot mina svärföräldrar. Men mina svärföräldrar är med oss så som mamma & pappa var med min äldsta syster & hennes man för 10 år sedan- när de var yngre piggare & gladare. Mina svärföräldrar är 10 år yngre & visst åker vi räkmacka gällande företaget. Vi gör mycket ihop, vi har varit i både Rom & London. VI får följa med på middagar i gyllene salen, vi får uppleva sommarhuset i Hunnebostrand & vi har tillgång till både sjö, pool & båt vid deras vanliga hus. & vi träffas betydligt oftare än vi träffar mina föräldrar. MEN det är för att DE bjuder över oss eller bjuder in sig själva. Det händer 1 på 100 att vi frågar om de vill komma. Med mamma & pappa har vi alltid fått bjuda in oss eller bjuda över dem. Innan mamma blev sjuk i ALS var de alltid tvugna att ha en anledning till att ringa & fråga om de fick komma - det skulle lämnas eller hämtas något. & de har aldrig bjudit över oss på en fika eller middag spontant -utan att det antingen varit övrig familj där eller någon som fyller år. 

För mig betyder stunderna med mamma eller de saker mamma gör för mig eller bebisen så oändligt mycket mer än vad stunderna med svärföräldrana gör eller grejerna eller pengarna vi får. Det går inte jämföra en splittny barnvagn (av svärföräldrarna) med ett urgulligt bebistäcke som min mamma sytt själv & lagt ned hela sin själ i för att få perfekt. Täcket kommer sparas & förvaras i oändliget just för att det betyder så mycket " det har ju mormor gjort" medans vagnen så småningom kommer säljas & användas vidare i någon annan familj... Det är sånna saker jag vill att mamma ska förstå själv - men jag måste nog säga det till henne.

Det blev hur som helst en smarrig mjölkchokladtårta som står redo i frysen & en hel plåt med kycklingfilé som jag oxå fryst in. Utifall att. Så när det ska firas är det bara koka potatis & röra ihop till potatissallad samt slänga ihop en grönsallad.

När snickarna åkte var i princip entrétrappen klar härute - blir superfin. All gjutning var färdig & idag (de har precis anlänt) så misstänker jag att att allt utom räcket på altanen kommer bli klart. 

Mannen var tisdagstrött som vanligt, men det blev lite tv-tittande & andra dagen i rad fick jag inte i mig något kvällsfika för att jag mådde så illa. (inga spyor mer bara ett molande illamående) Får se hur det går ikväll!

Idag vet jag inte riktigt vad jag ska hitta på. Blir nog lite hemmapyssel & någon promenad.

Dagens meny:

Frukost: varm macka med blå castello, juice & te+vatten Lunch: ingen aning Fika: glass Kvällsmat: stekt tjockkorv m stekt potatis & ägg Kvällsfika: frukt
 

http://saandrras.blogg.se/ : 13/3, 3200g, 50cm, Tjej

Pernilla: 15/3, 2550g, 47 cm, Tjej

Majsan: 16/3, 3340g, 50 cm, Kille

Emmasusanna: 17/3, 3200g, 49cm, Tjej


Jenny: 20/3, 3100g, 49cm, Tjej

Annsofi: 21/3, 3200g, 50cm, Kille

Ann: 22/3, 3050g, 50cm, Tjej

Åsa: 23/3, 3177g, 47 cm, Tjej

Sommartjejen: 24/3, 2800g, 49 cm, Tjej

Sommartjejens man: 24/3, 3100g, 46cm, Tjej

Victoria P: 24/3, 3210g, 48cm, Tjej

Sandra: 26/3, 2995g, 49 cm, Kille

Veronica: 27/3, 2850g, 49 cm, Kille

Vickan: 27/3, 3445g, 50cm, Tjej

Anna: 28/3, 2750g, 47cm, Tjej


Kokosboll: 29/3, 2900g, 49cm, Tjej

Malinsson: 29/3, 2985g, 48 cm, Tjej

Emma: 29/3, 2820g, 49 cm, Tjej

Maja (xolma): 29/3, 3100g, 48cm, Kille

Pyjamas: 29/3 3150g, 49cm, Tjej

Syster Anna: 29/3, 3300g, 50cm, Kille

Emelie: 30/3, 3150g, 49 cm, Kille

En Mölnbobos Liv: 1/4, 2995g, 49cm, Tjej

Linda: 1/4, 3050g, 49cm, Tjej

Jasmin: 1/4, 3075g, 48cm, Kille

Maria: 1/4, 3120g, 48cm, Tjej

Louise m Ebba 0205 & Eric 0508 : 1/4, 3260g, 50cm, Tjej

Svintoflickan: 2/4, 3120g, Tjej

Viktoria: 2/4, 3290g, 51cm, Kille

MammaVeronica: 2/4, 3845g, 49cm, Kille

Lena: 3/4, 3100g, 49cm, Tjej

Mia H: 3/4, 3500g, 50cm, Tjej

Marie (miamia77): 5/4, 3045g, 51 cm, Tjej

Camilla: 5/4, 3250g, 50cm, Tjej

Tess: 5/4, 3550g, 50cm, Tjej

Lilla Mysan: 6/4, 3050g, 48cm, Tjej

Alva: 6/4, 3310g, 50cm, Tjej

Emilie: 7/4, 3200g, 52 cm, Kille

Zeb: 8/4, 3140g, 49,5 cm, Tjej

Maja: 9/4, 3140g, 49 cm, Tjej

Tiara: 10/4, 3250g, 51cm, Tjej

Anki: 13/4, 3550g, 48cm, Tjej


Kommentarer
Postat av: Linda

Jaha nu har MIN bebisdagsfröslag försvunnit...... Ingen vinst inte...

Förstår att det är en jobbigt sits med din mamma och alla känslor, när min pappa blev sjuk så sa en psykolog det enda och bästa är att GRÅTA för att bearbeta..spelar ingen roll var du gråter låt bara tårarna komma.... och jag vet att det hjälper

ha det bra kram

2008-04-02 @ 10:14:09
URL: http://aragon.blogg.se
Postat av: Somris

Jaha...så började mina tårar rinna här på kontoret. Tjii fick jag som gick in o privatläste bloggen på arbetstid!
*kramisar från systeryster!*

2008-04-02 @ 10:53:22

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0