Kusinbesök
MIN MORSDAG BUKETT
Igår hade Alice ingen bra dag, hon blev övertrött & kom inte till ro, dissade tutten för att hon var för trött, tillslut fick jag henne att sova 30 min så hon tog tutten vid 13, då hade hon int ätit sedan 8, sen somnade hon 15-17.30 & åt då, blev snabbt jättetrött igen och ville inte ha tutte och var skitsvår att söva, så jag slet som ett djur men tillslut somna hon på mig & sov 40 min därefter gick det bra med tutte & sova för natten vid 22. Natten gick bra hon sov 22-02, hon började knöla, men jag ville inte chansa på om det var knöla-sova-knöla-sova som var orsaken till övertröttheten så jag tog upp henne & gav henen mat och så sov hon 2.30-6, 7.30-9 11-13 & nu har hon sovit sen 15.
BUSFRÖTIdag har Alice haft besök av sin kusin. Somris & Viktor var här, vi hade ungefär lika pigga & glada barn -Viktor tycker oxå bäst om att vara hemma. Jag har stått & gungat vagn en halv evighet, men Somris & jag fick lite vuxentid då båda barnen sov. Kändes som att det var bra att jag inte var med igår -Alice hade troligtvis inte sovit en blund. Fick ju ändå infon av Somris & det kändes bra.
Vi gjorde ett försök att fota båda barnen samtidigt:
KUSINERNASåhär bra bild fick jag innan mitt minneskort belv fullt & Viktor han ta tag i Alice näsa så det blödde från en liten prick & hon gallskrek. Sen var det bara stoppa henne i säng efter lite påfyllning & Viktor hade inte fått tillräckligt med sömn han heller så det sluta med att de åkte under min vagngungning. Nästa år får vi nog jaga dem i trädgården istället =)
Känns som jag inte gjort annat än gnällt om mina svärföräldrar mm på sistone. Jag är bara så besviken -vi har haft så himla bra kontakt & jag har varit så glad åt dem & så blir det sähär bara för att man får barn -det slår slint hos dem & jag är extra känslig & tar åt mig av ALLT -jag vill ju bara mitt barns bästa. Det känns som att jag innan haft tryggheten i att jag iallafall haft dem när mamma är sjuk och så känns det som att allt vänds upp och ned. & jag är extra besviken över att inte få någon förståelse från deras sida -känns som jag har nog med en sjuk mamma & att ha blivit mamma själv. Det är skönt att skriva av sig & ni får väl scrolla ner extra snabbt när det blir för trist läsning =) Puss på er!
LILLSKRUTTAN BADAR (mannen säger att Alice har större tuttar än mig... Så slänga mig över & amma i bilstolen vet i tusan hur jag ska få till hihi -måste ha varit en härlig syn -jag lovar jag ska prova =))
Jag var också väldigt besviken på mina svärföräldrar(mest svärmor) när vår dotter var nyfödd. Det gick till sig efter ett tag, man får stå på sig och visa att man faktiskt bestämmer över sitt barn, oavsett vad de tänker eller tycker. Alice är ditt och mannens barn och det är ni som vet bäst och kan vad som är bra för henne. Det får alla andra acceptera och det kommer de att göra till slut och den bra kontakten kommer tillbaka. Man är lite som en tigrinna när man får barn, i alla fall första gången (vill inte låsta mästrande, bara hjälpa till) och det är bara för andra att rätta in sig i ledet.
Det kommer att ordna sig!
Kram!
Stackare, men säger som "de andra" -Det kommer bli bättre med tiden. Kram på dej!
Alva
Jag tror nog inte alltid de menar så mycket med kommentarerna men man är känsligare när man är ganska så nybliven mamma, man tar åt sig och blir orolig på ett annat sätt. När ni landat med Alice och känner er trygga med vilka skrik som är vilka och vilka rutiner hon brukar ha så kommer nog allt kännas bättre. Sen tycker jag du ska säga till både svärmor och svärfar att de ska hålla inne med sina goda råd/kommentarer och säga att det är jobbigt nog att landa som förälder/ vara orolig för din egen mamma och sen att ni vill köra ert race, den dagen du undrar något så kommer du själv fråga. Det är ju faktiskt så att alla barn är olika och det är föräldrarna som vet bäst om hur sitt barn fungerar.
