MysDag med Linda & Adrian
Svintoflickan: De brukar träffas på kalas. Mamma har inte velat träffa dem sen förra sommaren & valt att fira min syster & hennes man & barnen andra dagar, så det kändes VÄLDIGT märkligt att hon skickade brevet till just henne.
Det är ett barnfritt bröllop så lillskruttan ska vara hos Farmor & Farfar & fira påsken med dem i Hunnebostrand (vi med de andra dagarna). HOn väger 9275g & är 73 cm lång. Så ett kilo mer är Lea.
Tess: mamma går hos en psykolog i hemstaden men enligt pappa har hon varit förjävlig när hon kommit därifrån, men vad de diskuterar får ingen veta direkt & pappa är inte den som frågar heller. Kan tänka mig att det ältas mycket gammalt, hur pappa stoppat upp hennes personliga utveckling, hur drivande hon varit i företaget familjen osv. Själv har jag frågat henen rakt ut när hon varit som elakast mot pappa "Har du aldrig tänkt på skillsmässa?" men den frågan blev hon bara helt överumplad över så hade hon aldrig tänkt. & över sina val i livet som pappa "stoppat" har jag talat om för henen att HON är benägen SJÄLV att ta beslut & att om man VILL något tillräckligt mycket så GÖR man det! Vi ska även ha i beaktning att strokarna tagits bort ur hennes diagnos & att vi innan vi fått klarhet i det inte kan skylla "allt" på dem även om det vore en lättnad och lättare att FÖRSTÅ om hon hade en sådan diagnos OXÅ!
Anna: Enligt chefen så ska det röstas om det nya arbetssättet ska fortsätta, om det ska det blir din tjänst SG-tjänst eftersom att M kommer tillbaka redan i maj.
Pyjamas & Anki: Tack för ditt stöd! Stor Kram
Mammatankar:
I natt låg jag mellan 3-5.30 sömnlös & grubblade. I morse fick jag ett mail av Somris som pekar på att mamma nog skickat fler brev eller betett sig illa mot fler personer -hur många har hon skadat på detta sätt? Är mest förbannad just nu, vill inte ha någon kontakt med mamam på ett par dagar för att samla lite krafter. Mamma suger så ENORMT mycket energi från mig just nu och inte av den bättre sorten. Hon gör mig förbannad & sur och ledsen & besviken, men istället för att ta ut det på henne så går det mesta ut över mannen även om jag förösker bita ihop... Är inte lätt att leva med just nu. Skulle vilja slå något hårt i huvudet på mamma, skrika och gapa åt henne be henne dra åt helvete, men hon ska dö snart, kanske inom detta år. Jag vill inte skiljas med henne som ovän även om mycket saker är osagda & en viss del av mig kommer ångra mig till tusen. Men just nu känns mamma som en återvändsgränd, hon har ingen empati, ingen förståelse för andra personer -det är ingen idé att ta upp till diskussion för det är bara henne det är synd om. Men jag har bestämt mig för att om hon går på någon av de mina, mina svärföräldrar tex då jävlar!
Idag åkte Alice & jag till hemstaden & hälsade på Linda & Adrian. Linda & jag har känt varandra sen vi gick i 5-6:an och under högstadiet, gymnasiet så skickades det flera tusentals meter handskrivna brev oss emellan -vi känner varandra utan och innan & nu har vi fått barn med en månads mellanrum & tagit upp en tappad kontakt!
Våra grisungar!
Vi har pratat i oändlighet om ditt & datt & lekt med barnen, lunchat, tagit promenad & druckit litervis med te! Perfekt dag!
Alice & jag åkte 9 i morse och kom hem strax innan 16 i eftermiddag. Då började vi laga mat & Alice blev vrålhungrig & matades & sen hjälpte hon till, trycker in en stol i hörnet av köksbänken så jag bara har en sida fri och där ställer jag mig, där kan hon stå och "hjälpa till" i evigheter, blir svinsur om man lyfter ner henne därifrån för att göra något annat.
Dagens meny:
Frukost: 2,5 dl lätt yoghutrt, 1,5 dl lätt kesella, 2,5 dl bär, 5 msk frön -det blev så himmelens mycket att jag knappt orkade hälften
Lunch: Lindas rostbiffsallad, 2 bitar mörk choklad
Fika: päron, paprika & oststavar & te
Kvällsmat: ugnsstekt kyckling med vitlök, oliver, tomat & broccoli (skulle vara jordärtskock)
Kvällsfika: ugnsbajkat äpple med kanel, keso & hackade nötter + te
Det är ett barnfritt bröllop så lillskruttan ska vara hos Farmor & Farfar & fira påsken med dem i Hunnebostrand (vi med de andra dagarna). HOn väger 9275g & är 73 cm lång. Så ett kilo mer är Lea.
Tess: mamma går hos en psykolog i hemstaden men enligt pappa har hon varit förjävlig när hon kommit därifrån, men vad de diskuterar får ingen veta direkt & pappa är inte den som frågar heller. Kan tänka mig att det ältas mycket gammalt, hur pappa stoppat upp hennes personliga utveckling, hur drivande hon varit i företaget familjen osv. Själv har jag frågat henen rakt ut när hon varit som elakast mot pappa "Har du aldrig tänkt på skillsmässa?" men den frågan blev hon bara helt överumplad över så hade hon aldrig tänkt. & över sina val i livet som pappa "stoppat" har jag talat om för henen att HON är benägen SJÄLV att ta beslut & att om man VILL något tillräckligt mycket så GÖR man det! Vi ska även ha i beaktning att strokarna tagits bort ur hennes diagnos & att vi innan vi fått klarhet i det inte kan skylla "allt" på dem även om det vore en lättnad och lättare att FÖRSTÅ om hon hade en sådan diagnos OXÅ!
Anna: Enligt chefen så ska det röstas om det nya arbetssättet ska fortsätta, om det ska det blir din tjänst SG-tjänst eftersom att M kommer tillbaka redan i maj.
Pyjamas & Anki: Tack för ditt stöd! Stor Kram
Mammatankar:
I natt låg jag mellan 3-5.30 sömnlös & grubblade. I morse fick jag ett mail av Somris som pekar på att mamma nog skickat fler brev eller betett sig illa mot fler personer -hur många har hon skadat på detta sätt? Är mest förbannad just nu, vill inte ha någon kontakt med mamam på ett par dagar för att samla lite krafter. Mamma suger så ENORMT mycket energi från mig just nu och inte av den bättre sorten. Hon gör mig förbannad & sur och ledsen & besviken, men istället för att ta ut det på henne så går det mesta ut över mannen även om jag förösker bita ihop... Är inte lätt att leva med just nu. Skulle vilja slå något hårt i huvudet på mamma, skrika och gapa åt henne be henne dra åt helvete, men hon ska dö snart, kanske inom detta år. Jag vill inte skiljas med henne som ovän även om mycket saker är osagda & en viss del av mig kommer ångra mig till tusen. Men just nu känns mamma som en återvändsgränd, hon har ingen empati, ingen förståelse för andra personer -det är ingen idé att ta upp till diskussion för det är bara henne det är synd om. Men jag har bestämt mig för att om hon går på någon av de mina, mina svärföräldrar tex då jävlar!
Idag åkte Alice & jag till hemstaden & hälsade på Linda & Adrian. Linda & jag har känt varandra sen vi gick i 5-6:an och under högstadiet, gymnasiet så skickades det flera tusentals meter handskrivna brev oss emellan -vi känner varandra utan och innan & nu har vi fått barn med en månads mellanrum & tagit upp en tappad kontakt!
Våra grisungar!
Vi har pratat i oändlighet om ditt & datt & lekt med barnen, lunchat, tagit promenad & druckit litervis med te! Perfekt dag!
Alice & jag åkte 9 i morse och kom hem strax innan 16 i eftermiddag. Då började vi laga mat & Alice blev vrålhungrig & matades & sen hjälpte hon till, trycker in en stol i hörnet av köksbänken så jag bara har en sida fri och där ställer jag mig, där kan hon stå och "hjälpa till" i evigheter, blir svinsur om man lyfter ner henne därifrån för att göra något annat.
Dagens meny:
Frukost: 2,5 dl lätt yoghutrt, 1,5 dl lätt kesella, 2,5 dl bär, 5 msk frön -det blev så himmelens mycket att jag knappt orkade hälften
Lunch: Lindas rostbiffsallad, 2 bitar mörk choklad
Fika: päron, paprika & oststavar & te
Kvällsmat: ugnsstekt kyckling med vitlök, oliver, tomat & broccoli (skulle vara jordärtskock)
Kvällsfika: ugnsbajkat äpple med kanel, keso & hackade nötter + te
Kommentarer
Postat av: Tess
Å herregud så jobbigt! Speciellt jobbigt om ni känner att ni måste försvara henne för andra. Det gör ju verkligen sorgen dubbel att bära för er. Du tänker klokt i hur du ska hantera situationen, tycker jag iallafall. Klokt att dra upp egna inre gränser för när det inte är ok och när det är dags att agera för egen del.
Vilka mysiga bilder från dagen, och kul att få upp kontakten med en god vän. Det är en bra sak med att ha fått barn. Att man återigen är i samma fas i livet som andra man inte umgåtts så mycket med sista åren.
Kram!
Trackback
