Sol & Tårar

I torsdags när svärmor hämtade Alice sa hon att de skulle åka till en Djurpark med Alice på söndag. De skulle vara borta mellan 10-17. jag visste att de skulle åka i helgen, men hade tagit för givet att det var på lördagen & framförallt att det inte skulle ta hela dagen. När de åkt funderade jag lite mer på det där & det kändes helt enkelt inte rätt. Så idag när jag hämtade Alice så sa jag att jag ville åka till mamma på söndag eftersom att det är mammas sista Mors Dag & att jag ville ha Alice med mig. Svärmor blev JÄTTESUR, snipig & otrevlig & "jaha nej lördagen går inte för då KANSKE en elektriker ska komma & svärfar ska titta på fotboll & det blir alldeles för tight att åka bara en stund på söndag". Jag blev såklart ledsen, packade ihop Alice saker, hon lyckades ramla & var otröstlig när vi åkte men jag ville bara därifrån. När jag kom till min syster så började jag gråta för det kändes som att hur jag än gör om jag följer mitt eget hjärta och MINA känslor så blir det iallafall inte bra & om jag fogar mig till hur ANDRA vill ha det så känns det inte heller bra. Ringde mannen som inte direkt kunde prata, men när han kom hem så blev han OXÅ sur på mig för han tyckte att jag kunnat planera bättre & att Alice och jag kunde fira mamam en annan dag. jag blev så jävla arg så jag slog till honom i ryggen sa att jag hatade honom och gick in & grät. Sen dess har han inte sagt ett ljud till mig trots att vi ätit middag ihop, han bara nonchalerar & jag känner så jävla oälskad, orespekterad & ouppskattad just nu att jag har god lust att be honom dra för alltid eller iallafall för att tänka på varsitt håll ett par dagar.

Kan även tillägga att mannen inte ens kommenterat min insats igår. Själa glad skickade jag min tid, att jag var stolt osv, men inte ens ett grattis, vad roligt, bar kämpat, inte en enda kommentar & idag har han inte frågat något om det heller. Hur svårt kan de va? ge lite beröm, en klapp på axeln.

Jag hade sett fram emot en natt i ensamhet, att få vakna av mig själv. Klockan 6.50 väcks jag att Företagets chaufför knackar på och vill lossa grejer på vår uppfart. Detta hade MANNEN bestämt igår, men inte meddelat mig. Han hade bara kunnat skicka ett sms att ajg skulle ställa bilen på gatan, men inte. & när jag konfronterar honom så skrattar han bara. Så jävla tanklöst. Så jävla respektlöst. jag undrar om han NÅGONSIN tänker MITT bästa EVER!

Att han även tycker jag agerar fel på söndag innebär för mig ett bevis på att han inte har en tanke på att uppvakta mig, det är faktiskt MIN dag oxå. jag är OXÅ mamma. Alice mamma. Vi har inte sagt ett ord till varandra fortfarande & han verkar inte ens bry sig. Jävla skithög. jag är så besviken på honom, jag är så ledsen.

Tänker jag så fel? Är det JAG som är dum som tänker som jag gör? Är snart redo att kapitulera, känner att jag inte kommer kunna sova en blund i natt om vi inte pratar ut om detta innan natten, men jag vet oxå att mannen aldrig kommer öppna truten & han kommer sova som en stock hur som.

Ska det vara såhär? Resten av våra liv, ska jag aldrig mer få känna mig uppslattad, respekterad och älskad? Jag vill inte ha det så, vill verkligen inte det.

Annars flöt dagen hos syster på bra, var mysigt soligt & barnen lekte bra.

Kommentarer
Postat av: Camilla

Kramar

2009-05-29 @ 20:06:31
URL: http://baalance.blogspot.com
Postat av: Lottis

Stå på dig! Du är mamman och din magkänsla ska kännas bra. Kramar!

2009-05-29 @ 20:20:51
URL: http://charlotte77s.blogg.se/
Postat av: sandra

tycker du gör helt rätt.!! stå på dig annars kommer du ångra dig sen. kramar!

2009-05-29 @ 21:22:00
URL: http://saandrras.blogg.se/
Postat av: Anki

Självklart så tänker du rätt,jag skulle ha känt och gjort på samma sätt.

Jag skulle bli fly förbannad om jag inte fick någon som helst uppmuntran. Fy fasiken, en spark dit pepparn växer skulle han ha för det med din mamma och din löpning.

kram

2009-05-29 @ 22:09:53
Postat av: tina

Förstår att du är ledsen & besviken. Tycker verkligen inte det är konstigt!

Mer konstigt att han på något sätt i detta läget tar sin mammas "sida av saken".

Även om jag inte kommenterar här så ofta skickar jag en varm KRAM till dig!

2009-05-29 @ 22:15:52
URL: http://redphoto.blogg.se/
Postat av: Ann

Tycker inte alls du tänker fel. Jag gjorde likadant, att jag prioriterade pappas födelsedag trots att vi bokat semester då innan vi visste han var sjuk. Det blev ju också hans sista födelsedag och jag är sååå tacksam idag att jag följde magkänslan. Du vet innerst inne att du gör rätt i det tror jag. Ang mannen din vet jag inte vad jag ska säga, men känner igen en del av hans beteende i min man. Försök att prata ut om hur du känner, det är enda sättet! Han borde varit på din sida nu! Tyvärr kommer vi nog alla i de svackorna ni är i nu, men det går att ordna upp om kärleken finns där

Kram!

2009-05-29 @ 23:25:11
URL: http://osselovis.blogg.se/
Postat av: svintoflickan

nämen nu blir jag sur på både svärmor o mannen....HON borde väl fatta du vill åka till din mamma..särskilt när hon är sjuk....o att du vill ha me alice är väl självklart..kära nån djurpark kan man väl ta nån annandag..

å du är som sagt mamma du me...å ska väl åtminstonde ha ditt barn hemmma då å bli firad!!!

näe...nu får du allt skälla på karln...och förklara varför du blev ledsen o hur du tänker!!!

för män verkar inte fatta av sig själva ibland..hmmm..

stoooooooooor kram till dej o ha inte dåligt samvete o följ de du känner...du gör rätt rätt rätt...

de är bara din svärmor som blev lite konstigt ego..å din man kommer nog också förstå när han tänker till....

hoppas båda säger förlåt i morgon!mor o son alltså.



kraaaaaaaaaaaaaaaaaam

ps:min psykolog har sagt idag att man kan faktiskt säga ifrån om saker till o med utan anledning.....ler



2009-05-30 @ 00:19:20
Postat av: Åsa

Näe men fy vad ledsen jag blir när jag läser detta. Djurparken finns väl kvar till en annan helg. Stå på dig och åk till din mamma. Klart du ska göra det. Men jag känner så väl igen mig med hur du har det med din man. Jag vet inte hur mycket jag kämpat ibland för att få mig att känna mig älskad. Envisa karlar som inte kan ge upp. Inte skriva tillbaka då man är stolt över något och så vidare. Jag känner igen mig hundra gånger om. Tomas och jag bråkar ofta för att jag tycker att han är okänslig och egoistisk. Jag tänker på dig och hoppas att det löser sig. (Jag hade drämt till honom hårt). Mångar kramar Åsa

2009-05-30 @ 09:03:26
URL: http://asasvarld.blogg.se/
Postat av: Kråkmamman

Stackars dig, kunde jag kramat om dig så hade jag. Måste känna dig så ensam och utsatt i ett sådant läge...

Jag blir så arg när jag läser att din man tar svärmors sida. Han ska stötta dig i alla väder. Han bor och lever med dig och inte sin mamma. Och hur kan de inte fatta att du vill vara med din mamma på morsdag och att Alice självklart ska vara med? Helt otroligt att de inte kan räkna ut de själva. Väldigt okänsligt och taskigt rent igenom tycker jag.

Stå på dig för du har all rätt!

Hoppas verkligen du får en stor ursäkt av båda två som verkligen borde skämmas!

kramar om

/Kråkmamman

2009-05-30 @ 10:36:15
URL: http://alvajohanna.blogg.sea
Postat av: Emilie

Är så dålig på att kommentera men nu blev jag verkligen upprörd på din svärmor och man så nu måste jag bara skriva och ge dig mitt stöd! Det är du som har rätt! Stå på dig!

2009-05-30 @ 13:09:55

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0