Nhea

Jag hämtade upp mina springkompisar & sen for vi iväg. Den ena L1 kan vi kalla henne hade glömt sina nummerlapp så vi fick vända & åka ut på landet & hämta den. Sen åkte vi raka spåret, lite för fort till Vårruset. Mötte upp lagkamrat nr 5. Nr 6 är hemma och är sjuk. Regnet strilade & PRECIS vid uppvärmningen så slutade det. M är supersportig så hon stod i fålla 1 längst fram. L1 & L2 & jag stod oxå i fålla 1 men längst bak. & så gick starten, jag var lite nervös över hur loppet skulle gå och smått illamående. Efter 100 meter gick mitt sko snöre upp, men sen sprang vi. Peppade varandra. Gjorde high-five vid 1 km sen letade vi fler km skyltar men hittade ingen. Vid det L2 trodde var ca 3 km kläckte hon dagens kommentar:

- Jag vet inte om jag måste spy eller rapa

Trött som jag var kunde jag ändå inte låta bli att skratta. Hade håll. L1 & L med, peppade varandra till att ta djupa andetag & så rundade vi 4 km skylten med glada utrop yillsammans med en knubbig tant "Kan hon kan jag tänkte jag & sprang vidare". Nu var jag så trött så jag trodde jag skulle ramla, men så kom jag in en ny rytm och så gick det riktigt bra tills vi kom till upploppet då folket stod & skrek & hejade & man bara ville dunka något hårt i huvudet på dem. Men jag sprang ända in till mållinjen som jag klippte på tiden: 33 min & 35 sek. Är så jäkla stolt över mig själv. Har för det första aldrig sprungit såhär långt i hela mitt liv. För det andra så sprang jag hela vägen vilket var ett av mina mål & jag klarade min måltid som var under 45 min med råge!!!! I mål stod M & H som sprungit in på 24 min 45 sek & 25 min 45 sek, men var ÖVERLYCKLIGA över att vi sprungit så fort!! L2 höll på att pussa på mannen som delade ut medaljer & sen skuttade vi fram till bilen på rent lyckorus.

Vi valde att picknicka hemma hos L2 som bodde 5 min därifrån. Mysigt, fnissigt & jag njöt av min matlåda & kände mig supernöjd med mig själv!!!

Nu ska jag hoppa in i duschen, ta en surftur på nätet & sen krypa ner & njuta av ett hus all by my self!!!!